give me strenght

är ännu värre idag
mår som en rishög
hade en vision om att kunna åka till skolan
vid lunch, men kroppen sviker mig

ännu en dag ensam med sjukdomen kopplad runt mig i ett järngrepp
jaa, ni hör va, jag är lycka ynklig som en man när jag är sjuk
men vet ni vad, jag står för det
för jag är aldrig så sjuk att jag måste vara hemma! ALDRIG
det händer inte ofta iallafall.....

jag som har saker att göra också, läsa alla PM, skriva mina punkter i projektplanen (som jag snart bokstavligt spyr på för jag orkar inte... ) och räkna alla mattetal jag inte hann igår innan tordsag... suck... låt mig sjunka genom jorden.


ledsen, men ett glatt blogginlägg kan ni se er i himlen efter en dag som denna, ingen sol är det heller...


over


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0