Jag har jobbat natt, jag och en till från jobbet stod som representanter eller vad man så fint ska döpa det till, under the grand opening av elkjöp  (elgiganten...) megastore. Kl 00.01 inatt slogs dörrarna upp och vi var kvar till 08.00. Då var vi lite lätt trötta. Det var tur att vi hade tillgång till RedBull under natten, annars hade vi somat på stående fot.

Bilresan hem till Oslo tog 1 timme, det var ca 2 mil att åka. J satt och berättade hus fruktansvärd hela infrastrukturen är i Norge och gav skräckexempler på hur lång tid det tagit från det att beslut tagits på ombyggnationer tills det faktiskt skett något. Om Sverige är bra på något jämfört med Norge så är det banne mig att bygga vägar. Framför allt på att bygga ordentligt långa på/avfarter till motorvägar. Tack gud för att jag slipper sitta i bilkö till jobbet varje morgon!

Efter bara ett par timmars sömn (måste ju kunna sova inatt) så känns det som att någon hällt i mig fyra vodkaflaskor och sen slagit mig i huvudet med en träklubba. Jag är så trött att jag inte ens orkar installera vårt nya PS3 och spela Little Big Planet som jag tycker är skitkul.


Jag vill inte jobba natt igen....

Jag besparade mig en bakfylla. Jag orkade inte gå ut igår och det är jag glad för idag. Jag och Tiffany njöt av en tom lägenhet och massa mys.

Idag promenerade vi bort till Birkelunden för att gå på marknad med Marianne, människan som klarar allt dagen efter att hon varit ute. Vi var ute totalt 4,5 timme och hann med att se på mycket fina och fula saker, äta och dricka gott och prata massa skit. En fantastisk söndag med en god vän, vackert väder och en av världens snällaste hundar.

Igår snörade jag på mig mina älsklingsskor när jag gick till jobbet. Det var tur, jag hade inte tänkt gå på lönningspilsen men hamnade där ändå. Då var det kul att känna sig lite fin. Jag älskar dessa skor, sköna och vackra. Men inga skor är snälla mot fötterna när man haft dem på sig 20 timmar i sträck. Idag vilar jag fötterna.

I Torsdags hade vi spelkväll.



Jag orkade inte spela färdigt, klockan blev mycket och det drog ut på tiden.

jag har ju totalt glömt att visa de få bilder från kräftskivan på DUS.


Fredde och Anna visar prov på syskonkärlek.


Anna och Anders, en helt annan typ av kärlek. Ni vet sån vacker kärlek.


Vi åt gott bröd med aioli och jag orkade inte fler kräftor än såhär.


Dagen efter hade jag mysfrukost med mig själv när alla andra sov.

Ratten, Martin och Fredde tävlar mot deltagarna i Vem Vet Mest.

Vet ni en sak, de borde söka till programmet och sen skulle vi allihopa i svenska sofforna vrida oss av skratt.

Ingen ville träna med mig idag så jag slängde på mig löparpjucken och tog en vanlig joggingrunda i det fria. Jag avslutade med en superspurt längs en parallelgata till KarlJohan, jag höll på att dö när jag nådde krönet. Jag har visst inte lika bra kondis som jag trodde. skärpning på den punkten!!

det ska man också se till att göra. man ska iaf försöka. Annars sitter man där en regnig dag i framtiden och gråter ikapp med regnet eftersom man aldrig vågade.
Man kan aldrig mer än att tryna rätt ner i gruset och få ett nej. Värre än så är det inte, man måste VÅGA!

Sen kan det vara en fördel om man vet vad man vill också, jag har tyvärr inte kommit på det än, jag har bara kommit på vad det är jag inte vill göra :)

som ska få det att framstå som att deras liv är så himla perfekt och fantastiskt och lyckligt. Bullshit säger jag.

När man är hemma och är sjuk orkar man inte göra mycket, men jag har lyckats designa två gott&blandat påsar idag. Prova!

Ikväll är det bara jag och Martin hemma i lägenheten. Jag fick ge honom rätt i en sak idag, och det var att den rökelsen jag tände faktiskt luktade apa. Det sved att vara tvungen att erkänna det. Men sånt är livet.

Sjuk är jag också, men inte helt, bara halvt, vilket innebär att huvudvärken kommer och går, slemmet i rören släpper med jämna mellanrum och halsen är mest ond på morgonen. Slutsats: Tyvärr tillräckligt frisk för att våndas på jobbet. Men sånt är livet. Ännu en gång.