en dag i backen

Imorse släpade vi oss bokstavligt talat upp ur sängen och åkte till backen. Sängen var så himla skön att jag ville stanna där, men jag vet ju att jag hade ångrat mig framåt lunch att ha missat så mycket åkning.

Första åket vurpade jag så det bara sjöng om det, brädan fick totalt felskär och jag flög huvudstupa, eller något. Jag kommer inte ihåg HUR jag föll, bara att jag snurrade runt en hel del. Smällde till bägge knäna kanske rejält.
Resten av dagen gick skitbra och de tre sista åken flöt på som det aldrig gjort förr.

Jag haltar lite, är lite svullen och har nog ett ganska stort blåmärke att se fram emot. Jag vet att jag lever om man säger så. Men måste man inte slå halvt ihjäl sig 100 gånger innan man blir proffs?



Kommentarer
Postat av: Pappa B

Härligt



Verkat vara lite tag ivåran Emma.

Hoppas du kan lämna sången i morgon. Men man får ju leva met lite blåa märken



Kram Pappa B

2011-01-22 @ 19:19:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0