Idag ångrar jag att jag åt sushi igår.
Det betyder att jag inte har matlåda med riktig mat.
Jag har två ostmackor och en avokado med mig. yummie.
kanske till frukost men inte till lunch!!

Ikväll får vi ta och slänga ihop något smaskigt. Får ta mig en funderare, är inte speciellt pigg idag så vi får se hur avancerat jag orkar med. Makaroner och salt kanske? :P

Jag är chockad! Eller jag är inte chockad nu sen jag började på mitt nya jobb för nu vet jag hur det fungerar.
Men ändå.
Jag skrev att jag var lite less på Tele2 och hotmail. Nu fick jag svar från tele2. Jag är mycket tacksam för det.
(Men för er som inte visste så har alla teleföretag personer som sitter och googlar upp vad folk skriver om dom)


Bara det att det inte var tele2 sverige jag var sur på!! Ni och jag står på god fot mat varandra :)

Det var tele2 norge jag surade ihop över. . . . .  suck...

æntligen kom det fina vædret till oslo. Kan nui tænka er!
Att det idag ær regn i luften och fruktansvært kvavt och att solen gått och gømt sig igen pratar vi inte høgt om. Igår i alla fall hæmtade Anders och Anna upp oss, grillbestyr slængdes in i bagaget och vi trængde ihop oss med Tiffany i baksætet.

Vi styrde kosan mot Sognsvann.

Væl dær hoppade Tiffany i plurret och vi satte igång grillen. Hærligt som sjutton. Varmt och skønt. Vi grillade marshmallows och korv och vi lyxade æven med lite ræksallad och potatissallad. Jag brukar inte gilla ræksallad om den inte ær från stångebro gatukøk hemma i Linkøping men har nu hittat ett mærke i Norge som faktiskt duger som substitut. Yummie!

Nær vi blev avslæppta hemma var vi på så bra humør att nær vi steg in i lægenheten kom vi på att det var vi alldeles før glada och pigga før, att vara inne liksom. Nær det var så varmt ute. Så vi drog fram våra cyklar och rullade ner till DUS, væl dræ anlænder också Anders och Anna! Haha, vad ær oddsen! Vi tar en øl tillsammans på uteservering och snackar lite skit, vi rullade hemåt nær klockan nærmade sig 22. Då blev det lite wii spel innan det var læggdags.

En hærlig kvæll!

Mycket hærlig!!

Jag blir galen. Jag blir ofta galen, lite smått irriterad ibland. Speciellt nær saker inte fungerar som de ska. Jag kommer inte in på min hotmail. Jag vet inte om det ær min jobbdator som vægrar samarbeta eller om det ær hotmail som bara satt sig på tværen.

Jag har inga pengar på min mobil och har inte tænkt att ladda den heller før den delen, dæremot har jag ca 25 fria sms på tele2s hemsida som jag får skicka gratis. Surt bara att løsenordet dit ligger på min mail som jag inte kommer in på.

Men mest irriterande ær att tele2 menar på att de kan sænda ut nytt løsen via båda mail och sms, men icke då, nær man væl ska bestælla så ær det mail som gæller.

Spænnande ær det, att man kan vara lika irriterad på tele2 Norge och tele2 Sverige. Dem lyckas aldrig med något!

Nu har jag precis ætit lunch. Falukorv och makaroner. Eller makakoner. Man får sæga som man vill. Ingen fancy lunch direkt men eftersom att bankerna ær så fruktansvært sega på att føra øver mina pengar mellan Sverige och Norge så væntar vi ett par dagar med att lægga upp något mer glammigt på tallriken.

Ær det førresten schysst att dra bort pengarna från konto 1 och sæga att transaktionen ær utførd fast att det inte ens kommit in på konto nr 2?
Ær det sedan schysst att reservera det beloppet som inkommande på konto nr 2 den 17e Maj men skriva att det inte blir tillgængligt førræn den 19e. Bullshit.
Ge mig mina pengar!!

back to class my friends..

Nu ni.
Söndag i Sverige, Lördag i Norge skulle man ju kunna säga.
Imorgon är det nationaldagen här. Vilket innebär att ikväll ska
vi ut och svänga våra lurviga som aldrig förr!!

(bild från www.matdrycktips.se)

Jag bad om lite mer uppdatering och hon flippade ur totalt! (se bara: Smillas Blogg)
Liksom, en hund utan jobb = hur mycket fritid som helst.
Klart hon kan uppdatera lite oftare, ær ju kul før mig att ha något att læsa nær jag sitter på jobbet och inte har något att gøra i pauserna!

Som "moster" tycker jag man har rætt att ha lite krav.

Nej ni, back to work. Eller. En kaffe først.

Har ni tänkt på att när man sitter ett sällskap runt ett bord och någon stöter till din fot under bordet så (av ren reflex) flyttar du bak din fot så den andra ska få plats.

Saken är den att personen som precis stött till dig gör precis samma sak.

Så vare sig man är den som stöter eller blir stött på så gäller det att stå emot reflexen och helt enkelt hålla kvar foten, då helt plötsligt får man ännu mer utrymme (eftersom den andra dragit tillbaka sina flörtfötter under sin stol) och man kan äntligen få sträcka ut sina långa bambiben under hela bordet för en liten stund.

vilket knep va? Ut med Er och testa!

Sådär ja, nu är man hemma i Sverige igen och det märks.
Blir ett himla flängande.

Jag och pappa har varit i vimmerby och köpt en ny säng till mig, kanonfin! Men jag får den inte förrän jag flyttar till Karlstad i höst, den får ju ändå inte plats i vårt minirum i Oslo.



Ungefär såhär vacker är den. Fast utan gavel och med andra ben.
Jag är kär, jag föll pladask.
Längtar till Augusti nu :)

Ibland sätter jag mig vid datorn och vill skriva, men det tar bara stopp. Jag kan inte. Jag sitter och tittar på tangenterna och huvudet är helt tomt. Jag förbannar mitt huvud för att det inte bara kan lyda. Varför kan det inte bara slänga ur sig lite fräna och fräcka kommentarer som gör att alla i världen vill läsa mina texter? Va? Varför?

Det slutar med att jag slänger igen datorn och hittar på något annat. Ibland önskar jag nästan att jag rökte pipa och ägde ett hus.  Då skulle jag sätta mig inne i mitt bibliotek, framför brasan och titta in i elden som sprakade i eldstaden. Jag skulle med noggrannhet stoppa min pipa med tobak, mycket omsorg ska läggas i denna procedur, innan jag mycket försiktigt tänder den och drar in det första blosset.  Genast skulle all kreativitet återkomma, jag skulle gå förbi min laptop och istället trycka på tangenterna till farfars gamla skrivmaskin. Bokstäverna skulle med fantastisk fart fylla pappret och det där lilla plinget när raden är färdigskriven skulle höras med korta mellanrum.

Men, nu har jag inget hus, jag röker inte pipa och jag har ingen gammal skrivmaskin. Jag sitter i en lägenhet i Oslo, i ett kollektiv utan mycket privatliv. Ska jag få vara helt ensam är det toaletten som gäller. Jag har inget bibliotek och än mindre en eldstad. Jag tittar ut genom glipan i våra enorma gardiner och möts av fasaden på ett av alla tråkiga hus och en av alla trikkar som kör förbi. Inspirationen och kreativiteten kommer inte fram av det här, det känner jag. Något drastiskt måste göras.

Igår var det valborgsmässoafton. Efter lite mat insåg vi att vi skulle hinna ner till en brasa, jag var väl mest drivande måste jag väl erkänna. Vem kan klandra mig? Jag har inte varit vid en majeld på år och dar och hade helt glömt bort att det alltid regnar och är svinkallt.

Vi drog oss iaf ner mot brasan och köpte lite lotter. När det var dags för sång avstod vi från sånghäftet och stod och lyssnade och huttrade. Brasan var det heller inget speciellt märkvärdigt med.
Av någon anledning blev också jag vald till att dra vinstlotterna i lotteriet.

varför jag? En utsocknes?
Jaja, med ett tappert leende stegade jag fram och började dra lotter. Tolv skulle jag dra. Efter tre av dem började det regna ordentligt. Efter tolv st var jag rejält blöt.
OCH INGENTING VANN VARKEN JAG ELLER MITT SÄLLSKAP.

Varför glömmer man bort att sådana här tillställningar inte är kul? Var de verkligen kul när man var liten eller inbillar man sig varje år att det minsann var roligt året innan bara för att det är en måste grej?

Jag vet inte.

Men jag vet att brasan vi eldade hemma sen var mycket mysigare, mer personlig och vi avslutade valborgsmässoafton med eldvakt, varmchoklad och bullar/mackor. DET var riktigt trevligt!



(inte vår brasa, bara nästan)